I sin bok Mutterrecht, som publicerades 1861, framkastade Bachofen, att när mänsklighetens historia tog
sin början hade de sexuella relationerna karaktär av promiskuitet och modern i
egenskap av förälder blev därför oomtvistlig, då blodsband endast kunde spåras
till henne. Hon var den som skrev lagarna och styrde såväl familjegruppen som
samhället. På grundval av sin analys av den grekiska och romerska antikens
religiösa dokument kom Bachofen fram till slutsatsen, att kvinnans överhöghet
inte bara kom till uttryck på det sociala området och inom
familjeorganisationen utan också i religionen. Han fann bevis för att den
religion enligt vilken man dyrkade de olympiska gudarna hade förgåtts av en
religion, där gudinnor, moderliga gestalter, var de högsta gudomligheterna.
Bachofen antog att männen under en
långvarig historisk process besegrat kvinnorna, underkuvat dem och lyckats göra
sig själva till härskare i en social hierarki. Det patriarkaliska system som på
det viset upprättades karakteriseras av monogami, för kvinnornas del
åtminstone, av fadersauktoritet inom familjen och av männens dominerande roll i
ett hierarkiskt organiserat samhälle. Denna patriarkaliska kulturs religion
motsvarade dess sociala organisation. I stället för modergudinnor blev manliga
gudar de suveräna härskarna över människorna, precis som fadern var den
suveräne härskaren inom familjen.
Bachofen visade att skillnaden mellan
det patriarkaliska och det matriarkaliska systemet gällde något vida mer än
männens respektive kvinnornas sociala överhöghet, att de båda systemen vilade
på helt olika sociala och moraliska principer. Den matriarkaliska kulturen kännetecknas av att tyngpunkten vilar
på blodsbanden, på själva jordens band och på ett passivt accepterande av alla
naturliga fenomen. Det patriarkaliska
samhället däremot kännetecknas av respekten för de lagar människan stiftat,
vidare av den förnuftiga tankens övermakt och människans strävan att förändra
de naturliga fenomenen.
I den mån det gäller dessa principer
utgör den patriarkaliska kulturen ett avgjort framsteg i förhållande till den
matriarkaliska världen. Men i andra avseenden var de matriarkaliska principerna
överlägsna de segrande patriarkaliska. Enligt den matriarkaliska uppfattningen
är alla människor lika, eftersom de alla är sin mors barn och alla ett av moder
Jords barn. En mor älskar alla sina barn lika mycket och utan villkor, eftersom
hennes kärlek grundar sig på att de alla är hennes barn och inte på förtjänster
eller meriter av ena eller andra slaget. Meningen med livet är människornas
lycka och det finns ingenting viktigare och mer värdigt än den mänskliga
existensen och livet. Det patriarkaliska systemet å andra sidan betraktar
lydnaden mot auktoriteten som huvuddygden. Istället för jämlikhetens princip möter vi begreppet favoritson och en hierarkisk samhällsordning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar